Tiddi kom med idén att jag skulle sjunga "Cecilia Lind" för morfar på begravningen. Kan inte bestämma mig för om det vore skönt eller hemskt..
Det känns bara så idiotiskt att jag inte gjorde det när han var i livet, och att jag skulle göra det nu när det inte spelar nån roll längre.. Jag var så nära på att ringa till honom och sjunga i torsdags. Men jag tänkte att jag skulle göra det när jag kom fram och att det bara skulle vara löjligt att ringa och göra det. Men jag vet att det hade betytt mycket för honom.
Att man inte bara kan svälja sin nervösitet och sina små konstiga principer ibland bara för att göra någon annan glad. Jag kan bara hoppas att jag inte kommer göra samma misstag igen för det känns förjävligt!
"Från Öckerö loge hörs dragspel och bas
och fullmånen lyser som var den av glas
Där dansar Fredrik Åkare kind emot kind
med den lilla fröken Cecilia Lind
Hon dansar och blundar så nära intill
hon följer i dansen precis vart han vill
Han för och hon följer så lätt som en vind
Men säg varför rodnar Cecilia Lind
Säg var det för det Fredrik Åkare sa
Du doftar så gott och du dansar så bra
Din midja är smal och barmen är trind
Vad du är vacker, Cecilia Lind"
I min hjärna just nu
4 år sedan
1 kommentar:
Gumman! Så ska du inte känna.. Jag syftade mest på det för din skull. Jag vet ju att det är jobbigt för dig att du aldrig hann sjunga för honom. Jag vet att han förstod dig och att det bara var hans "grej" att tjata på dig om sången. Vet att det kommer finnas en tjej på bagravningen som ska sjunga en massa fint. det är bättre att vi ägnar den dagen till att minnas Morfar och inte för att må dåligt över vad som inte gjordes och vad som kunde gjorts bättre. Han vet att vi alla älskade honom och det är det som är vikigt!
Skicka en kommentar