Ångest

Jag är uppenbarligen inte en av dom Homosapiens som har överlevnadsinstingten i behåll. Om jag sattes ut på en liten ö i söderhavet skulle jag garanterat vara den som kolade först för jag lär mig inte av mina misstag och jag kan inte betinga saker på rätt sätt.

Om jag blivit sjuk av något jag ätit drar jag aldrig någonsin några paraleller som alla normala människor, som oftast då undviker det, utan jag är påt igen lika fort. Samma sak gäller katter som jag är väldigt allergisk mot men som, när de kommer fram och stryker sig mot mitt ben, jag genast plockar upp och gosar och myser... Och nyser och snorar.
Med andra ord är jag inte så jävla smart jag.

Nu kanske ni undrar vadan detta.. Och det ska jag berätta för er.
Igår kollade jag mitt konto och där fanns 800 smaskiga riksdaler som bara väntade på att få rinna mellan mina fingrar. Och jag är inte sen att neka dem detta så jag gav mig ut och spenderade lite cash på ett nytt fint nagellack till kvällen och lite remover och annat smått och gott.
Och idag gick jag, glad i hågen, till Priso för att köpa lunch och det var då det hände.

Medges EJ (Ni känner till ångesten)

Som tur var hade jag Lina på släptåg så hon bjussa på lunchen. Tack ängel!

Och nu kanske ni undrar vart alla pengar tagit vägen.. Jo, jag köpte ett busskort häromdagen på tåget med kortet och jag lär mig fasen aldrig att det tar ett antal dagar innan det dras från kortet så nu står jag här med minus på kontot. Att man aldrig lär sig.
Haha, som tur är har jag min backup så det är inte hela världen. Men det är inte kul.

Jag köpte i alla fall lite braohagrejor så det var inte helt bortslösade pengar.