Ett, två, tre, fyr, fem... En halvtimme under stjärnklar himmel med synlig andedräkt. Femtitvå, femtitre.. Jag har svårt att låta bli att räkna stegen när jag går ensam i tystnaden. Ett litet ticks jag har. På samma sätt som jag ibland måste gå på samma mängd gatstenar med båda fötterna och som att jag var tvungen att undvika A-brunnar när jag var yngre. "Abort, Arbetslöshet, Anorexia, Acne, Analsex och Alkoholism" Hu!
A-brunnarna fick visserligen så de teg en dag. Det hade utvecklats till lite av ett sjukt beteende och jag fick ångest om jag råkade trampa på en.
En dag fick jag nog och tog mod till mig. Ställde mig framför min fiende och hoppade på den. Och som jag hoppade.. Säkert tio hopp blev det och.. Nej, ingen olycka inträffade och inget analsex blev det heller. Så, efter det upptåget anser jag mig friskförklarad..
trehundrasjuttiofem, trehundrasjuttiosex....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar